Isa vakna upp idag med magsjuka. Hon har inte fått behållit nånting, varken mat eller vätska..

Det e jättesynd om henne, eftersom hon inte förstår varför hon inte kan äta nått, och varför hon kräks då och då.
För det e inget vanligt bebiskräk...  tvättmaskinen går för fullt.

Det är jättejobbitgt, speciellt eftersom jag är så förbannat trött på morrnarna nuför tiden. Det här är ju en del av att vara hemma och egentligen ska man inte klaga för hur oftra händer sånt här egentligen? knappast jämt iallafall.. merparten av tiden jag e hemma med isa e faktiskt fantastiskt.

Men jag måste klaga lite ändå. Jag hade redan igår känslan av rastlöshet, och såg fram emot denna dag då vi skulle egentligen till bvc, och sen skulle Isas farfar komma på besök.. inget av dessa blir av..  dessutom jobbar sambon sent ikväll så jag e hemma flera timmar själv..

jag och Isa försöker göra saker som vi tycker e kul.. så vi får tiden att gå. Tack och lov är hon inte grining hel tiden utan väldigt snäll trots sjukdom.

nåja... nu har jag skrivit av mig lite, nu e det dags att se positivt på det hela och bara försöka mysa..